Dikter

I mina tidigaste
barna år
jag bodde i stugan
vid järnvägens spår

Där ormarna ringlade
i nattens tid
ute på gården
i sommarens frid

Och om man blickarna
bakom stugan styr
man ser en orörd
och fin gammal myr

Där tranorna samlas
dansa och ropa
satt älvornas drottning
med sin skopa

Och bjöd på sin goda
kärleksbryggd
i denna vackra
otillängliga byggd

Ibland såg jag bortom
storskogens bryn
med längtande ögon
ner emot byn

Dit far min på axlarna
en gång bar mig
genom den djupa skogen
på en barrig stig

Men det var för många
många år
och stungan ej längre
vid myren står

Jag hoppas man tänkt
på naturens lag
så myren står orörd
där än idag

Så tranor och älvor
kan dansa i frid
ja helst ska få dansa
i evinnerlig tid
1990