munspelaren
Han kom med buss
ner till vår dal
gammal trött
och lite skral
Han satte sig
på affärens trappa
och kanske var han
någons pappa
Där tog han upp
ur sliten rock
en munspelsdosa
med utnött lock
Där satt han och spelade
året om
det kändes tomt
när han inte kom
På sommaren spelade
han upp till dans
och i hans ögon
glädjen fanns
Och vid julens tid
när flingorna singlar
han satt och spelade
med frusna fingrar
Nu är han borta
vår spelande vän
men mången tanke
vi sänder än
Till en gamle mannen
med sliten rock
och munspelsdosan
med utnött lock
1988
Kommentarer
Trackback